I väntan på en spruta.

Rubriken kan få det låta som om jag blivit knarkare men jag syftar naturligtvis på den välsignade sprutan mot svininfluensan, om den nu hjälper. Eftersom mina jobb tillåter mig arbeta hemifrån så har jag på sistone nästan blivit lite av en stugsittare (mer än vanlig) då jag gått ut mindre än vanligt. Att jag därtill fick något konstigt i halsen (ömt, vilket direkt fick mig tro jag åkt på skiten) som sen hängde kvar några dagar utan att något annat hände har väl inte gjort min försiktighet mindre. Ska bli skönt när man fått skjuta upp, om uttrycket tillåtes. I övrigt börjar mina jobb även mer och mer handla om "kringsaker"; d.v.s. möten av olika slag. Men det får man ta. För en gångs skull gick jag i alla fall på krogen på en helg (är ju ta mig tusan oftare på krogen i veckan än under helgen) igår då en kompis hade premiär med det band han blivit medlem i. Var riktigt trevligt.